Arbetet förbereddes i detalj och fick genomföras i etapper. Stora resurser satsades på att kunna bärga så mycket som möjligt av de föremål och eventuella kvarlevor som låg spridda över ett område på cirka 600 meters radie. Strax efter midnatt den 19 mars 2004 lyftes flygplanskroppen till ytan. Därefter transporterades DC-3:an direkt till Musköbasen i Stockholms skärgård.
Sanningen på spåren
På Musköbasen påbörjades den haveriutredning som Försvarsmakten beställt när det stod klart att DC-3:an skulle bärgas. Uppdraget var att klargöra händelseförloppen från start till haveri.
Utredningen kom fram till att det handlade om ett totalhaveri. Den främsta orsaken ansågs vara beskjutningen från det sovjetiska MiG-planet. En träff i eller vid vänster motors oljetank orsakade en kraftig brand. Troligtvis har piloten dykt kraftigt för att undkomma beskjutning och för att nödlanda på havet. Försöket misslyckades. Planet sköts ner över internationellt vatten, ett brott mot de internationella överenskommelserna. Motiven till nedskjutningen är fortfarande okända. En obesvarad fråga är om det förekom fallskärmshoppare eller inte.
Återfunna och saknade
Det viktigaste målet med bärgningen var att finna och identifiera besättningsmännen. För Rättsmedicinalverket blev det en stor prövning. Erfarenheterna av liknande händelser var få och den långa tiden under vatten kunde försvåra identifieringsarbetet. Den kalla, mörka och syrefattiga miljön visade sig vara goda förutsättningar. Genom omfattande eftersökningar och DNA-teknik identifierades fyra av besättningsmännen. Trots stora ansträngningar saknas fortfarande fyra ur besättningen.
Bevarande för framtiden
Samtidigt som haveriutredningen påbörjades började även kampen för bevarandet. Det var bråttom att ta hand om flygplansvraket och föremålen som bärgats. Vissa material var illa däran medans andra var helt opåverkade. Målet var att bevara och lämna få spår av arbetet, inte att återställa utseendet.
Arbetet har varit komplicerat. Den bärgade DC-3:an är ett unikt föremål. Aldrig tidigare har något liknande modernt föremål, som har legat på havets botten i över 50 år, tagits omhand som ett museiföremål. De föremål som har bevarats är de med störst historiskt värde och som bär mest information.
Vraket och föremålen ligger i klimatstyrda montrar för att hindra miljöpåverkan, men resultatet av konserveringen går inte att förutsäga. Flygvapenmuseum har som mål att bevara DC-3:an i 50 år. Om allt går som det ska har vi lyckats att sakta ner eller hejda nedbrytningen.
Från Östersjön till Malmen
Efter att DC-3:an bärgats fördes planet till Muskö. Efter ett omfattande haveri och konserveringsarbete transporterades den känsliga lasten på pråm till Norrköpings hamn. Där lastades DC-3:an över till lastbil för de sista milen till Linköping och Malmen. Efter en mellanlagring sänktes planet ner i sin slutgiltiga förvaring på Flygvapenmuseum den 13 maj 2009.